Ett anständigt liv är en svensk dokumentärfilm som hade biopremiär i Sverige den 26 mars 1979. Filmen är den andra delen i Stefan Jarls så kallade modstrilogi om Kenta och Stoffe, och deras vänner, där första delen utgörs av Dom kallar oss mods (1968) och den tredje delen Det sociala arvet (1993). Trilogin avrundades 2006 med kortfilmen Epilog som behandlar Kentas död.<br /><br />Filmen belönades med en guldbagge för bästa film. DVD-utgåvan av trilogin innehåller kommentatorsspår som ger ytterligare djup till dokumentärerna, samt den avslutande kortfilmen Epilog som handlar om Kentas död (2006).<br /><br />Den glada 1960-talsandan i Dom kallar oss mods har försvunnit och ersatts av misär. "Kenta och Stoffe träffas inte längre. Mycket vatten har flutit under broarna.", konstaterar Jarl i sin speakertext. Kenta är alkoholiserad och bor tillsammans med Eva. Tillsammans har de en son, Patric. Kentas mamma sitter inne för dråp och Kenta åker till Kronobergshäktet för att hälsa på henne. Heroinet har även kommit till stan och Stoffe är en av dem som faller för det. Han bor tillsammans med Lena och deras lille son Janne. Lena kastar ut Stoffe när hon får nog av hans missbruk och han bor hos sin mamma. Kenta ringer Stoffe, som han inte sett på länge, och bestämmer träff med honom. De träffas och Kenta försöker övertala Stoffe att sluta med heroinet, men de blir osams och skiljs åt. En tid senare får Kenta veta att Stoffe dött i en överdos. I filmen medverkar även andra missbrukare, till exempel Jajje och Kenta Bergkvist som var med i Dom kallar oss mods. Vi får även se Sven Åke Dyhlén injicera heroin på en toalett vid T-centralen.